SAMMANKOPPLING MED POLISSPÅRET

För att en utländsk kommandogrupp ska kunna klara av att genomföra en dylik operation i ett främmande land är det säkert oundgängligt med ett starkt lokalt stöd, dvs från personer med god lokal kännedom och som står för logistik, rekognoscering, övervakning samt undanröjande av spår. Det ligger nära till hands att det rör sig om personer med militär eller polisiär bakgrund.

Flera debattörer har sett en koppling mellan Sydafrikaspåret och polisspåret. En av dessa är Kjell-Olof Feldt, som i en DN-kolumns skrev att "polisspåret har bytt namn till Sydafrikaspåret..." Spekulationerna om dess förgreningar in i det svenska polisväsendet finns kvar, snarare med större relevans än tidigare.

Sammankopplingen med polisspåret bygger på att minst sex polismän vid Norrmalmspolisen i mitten av 1980-talet företagit privata resor till Sydafrika. Detta föranledde en internutredning, den s k Norrmalmsutredningen, som även skulle undersöka frågan om högerextremism inom poliskåren med ett särskilt fokus på Norrmalmspolisen.

Polismännen ifråga var inbjudna till Sydafrika av IPA, under en tid då de flesta internationella organisationer officiellt bojkottade detta land. I oktober 1996 försökte några undersökande journalister att få tag i IPA:s gästböcker för den aktuella tiden, men tyvärr visade det sig att alla gästböcker förstörts. De enda liggare som fanns kvar var från tiden efter 1989.

I Expressen presenterades i oktober 1996 skuggbilder på inte mindre än tio poliser som besökt Sydafrika, förutom vapenhandlaren och f d Norrmalmspolisen Ö och dennes vapenhandlarkollega, majoren G.

Under tullkriminalens husrannsakan hemma hos Ö i kölvattnet av Ebbe Carlsson-affären fann man dokument som visade att Ö:s och G:s företag gjort affärer med flera sydafrikanska företag. Under den efterföljande rättegången bekräftade Ö att han angett den sydafrikanska legationen i Stockholm som beställare av en viss typ av utrustning.

Man fann också en mängd vapen och ammunition, däribland Winchester Magnum Metal Piercing, dvs samma sällsynta fabrikat som de båda kulorna som upphittades vid mordplatsen samt kartor över Stockholms telenät och en del fotografier där Ö gör Hitler-hälsningar på olika ställen i Europa.

Det var ingen mindre än Ö som hade framskaffat den avlyssningsutrustning som Ebbe Carlsson hade beställt, men som togs i beslag av tullen i Helsingborg i juni 1988. Annars brukar det i dessa sammanhang nämnas att Ö och G disponerade en lokal på David Bagares gata, vid mördarens flyktväg, och att Ö under mordkvällen mot läkares inrådan lämnade Södersjukhuset där han varit inlagd för en blindtarmsoperation.

Följande kunde man läsa om de övriga polismän som utpekades i denna brännbara Expressen-artikel:
* 38-årig polisman... I början av 80-talet ingick han i "Basebolligan". Hade intre tjänst och skötte samordningen natten då Palme mördades.
* Högerextremisten. Var den som byggde upp gruppen inom polisen i Stockholm. Var med och bildade Demokratisk Allians 1967.
* Polisinspektören. Arrangerade fascistiska möten i början av 1980-talet... Mordnatten ringde polisinspektören till ett befäl vid Norrmalmspolisen och skrek: "Äntligen! Nu är den fähunden död!"
* 55-årig polisman. Befäl som dagen efter mordet utbringade en skål för mordet tillsammans med kolleger i Norrmalmspolisens A-tur.
* 40-årig polisman. Ingick i Baseballigan. Tre vittnen har uppgett att de sett honom nära mordplatsen... Sambon är den enda som ger honom alibi.
* 39-årig polisman. Ingick i basebolligan. Sågs kliva på buss 43 vid Eriksbergsgatan strax efter mordet. I hans hem hittades 1987 flera nazistsymboler. Saknar alibi.

Kommentar: Detta var i samband med en vattenläcka i hans lägenhet i Traneberg, då även vad somliga tror vara en avlyssningsutrustning upptäcktes i ett skåp.

* 37-årig polisman. Har sin bakgrund i basebolligan. Uttalad högerextremist. Chaufför i polisbil 1520 som syns på David Bagares gata strax efter mordet.
* Kommissarien. Befäl i polisbil 1520. Möter ett vittne och får veta vart mördaren sprang. Struntar i att vidarebefordra informationen till ledningscentralen
* 43-årig polisman. Före mordet befinner han sig bara några hundra meter från mordplatsen. Anledningen uppges vara att en av poliserna ska flytta sin felparkerade bil.
* 40-årig polisman. Uppger att han flyttade sin felparkerade bil. Hade tillgång till en adress på Regeringsgatan, i hörnet till David Bagares gata. Jagade mördaren...

Kommentar: De fyra sistnämnda polismännen tillhörde två av de tre polisenheterna, vars aktiviteter på olika sätt förefaller märkliga - i synnerhet om Gösta Söderströms tidsangivelser är korrekta. Gösta Söderström har ju hävdat att dessa tre polisfordon fått riktade anrop från ledningscentralen och sålunda fått reda på mordhändelsen 6 respektive 4 minuter innan områdesanropet gick ut till samtliga polisfordon i området.

Kommissarien i 1520 har sagt att man efter larmet svängde in på Regeringsgatan och David Bagares gata för att "spärra mördarens flyktväg", trots att man då inte kunde veta åt vilket håll denne sprang. Södermalmspiketen, 3230, lämnade alltså sitt eget distrikt för att ombesörja en omparkeringen av en bil uppe på Brunkebergsåsen, där man befann sig då skotten avlossades nere på Sveavägen. Efter larmet åkte man direkt till mordplatsen, dit de ankom tio sekunder efter kommissariebil 2520, varefter de tog upp jakten på mördaren.

En annan, måhända besvärande omständighet, är att deras kollega, med ordinarie tjänstgöring i denna piket, vid mordtillfället tillfälligt tjänstgjorde på ledningscentralen och var den som tog emot det första larmet om händelsen från Järfälla taxi och som genom diverse underlåtelser gav mördaren ett alltför stort försprång. Mot reglementet bröt han t ex förbindelsen med Järfälla taxi och ringde heller inte ambulans.

Man kan fråga sig om allt detta är rena tillfälligheter eller om det finns någon substans i de uppgifter jag presenterat. Enligt Palmeåklagaren Jan Danielsson finns det inget som tyder på att det skulle föreligga en konspiration av något slag. Då bortser han även från alla de vittnesmål från personer som gjort observationer - det rör sig om ett tjugotal - av män som under den aktuella kvällen talat i walkie-talkies. Men om man närmare studerar dessa finner man att de bildar ett mönster som sammanfaller med makarna Palmes promenad från bostaden i Gamla stan, deras färd med tunnelbanan till Rådmansgatan och sedan deras fortsatta promenad till och sedan från biografen GRAND på Sveavägen.

Många bedömare anser att det inte går att avfärda samtliga dessa iakttagelser av walkie-talkie-män och fastslå att det inte förekommit någon som helst övervakning av makarna Palme under mordkvällen, för om så vore fallet skulle teorin om den ensamme gärningsmannen falla som ett korthus.

Föregående avsnittNästa avsnitt